Immunoterapi - både som sprutor och tabletter

Allergen immunoterapi (AIT) brukar ofta få heta hyposensibilisering eller "allergivaccination". Det är en krävande behandlingsform som kräver vana händer och korrekt indikation, eftersom behandlingen innebär en risk för allvarliga reaktioner och behandlingen sköts på specialistkliniker.

Tidigare handlade det alltid om sprutor men sedan ett antal år tillbaka finns vissa allergen i tablettform, även den behandlingen har tidigare endast skötts på specialistklinik. Riskerna med tablettbehandling är betydligt mindre men behöver beaktas. Det är också viktigt med rätt indikationer för behandlingen och att rätt information förmedlas.

Immunoterapi är ett långvarigt åtagande som är krävande för patienten, men som på rätt indikation ofta har en god effekt och minskar sjukdomsbesvären.

Svensk förening för allergologi, SFFA, uppdaterade 2019 sina rekommendationer kring behandlingsformen. Deras rekommendationer i sin helhet kan läsas på www.sffa.nu.
Här kommer finns ett kondensat:

Indikationer

I samtliga nedanstående fall krävs symtom när man utsätts för allergenen samt påvisbara IgE-antikroppar mot aktuellt allergen.
Astma måste vara utredd och välkontrollerad inför behandlingen.

Pollenallergi

  • Svår rinokonjunktivit (hösnuva) trots regelbunden medicinering med svårigheter att hålla allergi/astma under kontroll
  • Medelsvår/svår rinokonjunktivit samt uttalad trötthet.
  • Hos barn även medelsvår rinokonjunktivit i kombination med säsongsastma

Pälsdjursallergi

  • Rinokonjunktivit (Hösnuva) eller astma vid indirekt pälsdjurskontakt.
  • Direkt pälsdjurskontakt hos yrkesgrupper som inte kan undvika kontakt med pälsdjur.
  • Att vilja ha pälsdjur i hemmet är inte tillräckligt för att få immunoterapi.

Bi/getingallergi

  • Hos vuxna: allvarliga reaktioner.
  • Hos barn: anafylaktisk reaktion.

Kvalsterallergi

  • Rinokonjunktivit (hösnuva) och/eller astma.
    Kvalsterproblem är ovanliga i Stockholmsområdet. För att immunoterapi ska vara aktuellt måste man kunna påvisa såväl IgE-antikroppar vid testning som att man hittar kvalster via miljöanalys. Miljöanalys av kvalster görs via remiss.

Allergen där man vet att immunoterapi fungerar

Pollenextrakt (björk och timotej)

Väldokumenterat för rinokonjunktivit (hösnuva). Eventuellt kan astmautveckling förhindras/skjutas upp hos barn med säsongsastma.

Pälsdjursextrakt (katt, hund)

Väldokumenterat för rinokonjunktivit och astma när det gäller kattextrakt. För hundextrakt finns det viss dokumentation för rinokonjunktivit men inte för astma.

Extrakt med insektsgift (bi, geting)

Väldokumenterat för att förebygga allvarliga allergiska reaktioner vid nästa exponering. Behandlingen är så pass effektiv att man efter ett års underhållsbehandling kan sluta med adrenalinpenna.

Kvalsterextrakt

Väldokumenterat vid rinokonjunktivit och astma, särskilt om detta är den enda allergin.

Primärvården och immunoterapin

Utredning

Patienter som kan vara aktuella för behandlingen testas med specifikt IgE eller pricktest för aktuellt allergen. Bara patienter med påvisbara IgE-antikroppar eller positiv pricktest kan komma ifråga för behandlingen. Patienten ska ha haft besvärande symtom trots en optimerad allergibehandling och egenvårdsåtgärder. Det är viktigt att patienten är motiverad och införstådd med vikten av att fullfölja behandling och uppföljningsbesök.

Vuxna patienter med rinokonjunktivit, eventuellt i kombination med stabil astma där SLIT övervägs kan behandlas inom primärvården under förutsättning att nedanstående krav uppfylls.
Alla övriga patienter där AIT övervägs remitteras till vuxenallergolog/barnspecialist med uppgifter om utredningsresultat samt aktuell medicinering.

Behandling med tabletter inom primärvården

Tabletter istället för sprutor finns som ett alternativ vid björk-, gräs respektive kvalsterallergi. Den typen av behandling heter SLIT (sublingual immunoterapi). För att kunna starta och följa upp behandlingen med tabletter inom primärvården krävs:

  • Att det finns minst en läkare och sjuksköterska på vårdcentralen som har genomgått rätt utbildning (har SLIT-körkortet). Båda dessa måste finnas på plats på vårdcentralen vid varje uppstart av behandlingen.
  • Att endast personal med SLIT-körkortet handlägger behandlingen.
  • Att ansvarig sjuksköterska ha genomgått 15 hp utbildning inom astma/ allergi och KOL. Detta är viktigt eftersom stort ansvar för uppstart och uppföljning av behandling ligger på sjuksköterskan.
  • Att vårdcentralen har rigorösa säkerhetsrutiner kring behandlingen och möjlighet till den akutbehandling som kan behövas vid en snabb allergisk reaktion.
  • Att det finns väl utarbetade rutiner kring uppföljning av behandlingen.

här ...